 Grażyna Bacewicz, polsk violinist och tonsättare, född 5 februari 1909 i Łódz, död 17 januari 1969 i Warszawa. Bacewicz tillhör de ledande kvinnliga tonsättarna i vår tid. Hon har studerat komposition och violin vid Warszawa-konservatoriet och för bl.a. Nadia Boulanger i Paris.
länkar: wikipedia, polish music center
(1896-1978)
Maria Bach (Marie Emilie Freiin von Bach), Österrike
länk: tysk biografi
Sylvie Bodorová (1954- )
Växte upp i Slovakien, studerade musik i Bratislava, Brno, Prag, Gdansk m. fl.
Länkar: hemsida (eng./tjeckisk), wikipedia
Verk
(1893-1918)
Fransk tonsättare, yngre syster till Nadia Boulanger. Trots en förtidig död, endast 24 år, hann hon som tonsättare åstadkomma väldigt mycket.1912 började hon studera vid Pariskonservatoriet som kompositionsstudent för Paul Vidal. 19 år gammal vann hon som första kvinna dåtidens mest åtråvärda kompositionspris, Prix de Rome för kantaten Faust et Hélène. Sjuk i Crohns sjukdom nästan hela livet kunde hon endast arbeta sporadiskt. Hennes musik är mycket musikdramatisk; hon använder dova, mörka tonarter och använder brasset flitigt. Man kan höra vissa influenser av Fauré och Debussy.
Länk: wikipedia
(1767-1834)
Sångerska, klaverspelare, harpist och skådespelerska. Skrev pjäser, libretton och komponerade. Studerade för sin far som också var harpist och tonsättare.
Länk: wikipedia
Noter: Hildegard Publishing Company
(1922-2003)
Även kallad Mary Alwyn, efter maken William Alwyn.
Länkar: wikipedia, imdb
(1857-1944)
Fransk tonsättare och pianist. Chaminade fick sin tidigaste musikaliska träning av sin mor som var pianist. Hon skrev ca 400 kompositioner varav nästan alla publicerades. Chaminade skrev huvudsakligen karaktärsstycken och melodier. Denna musik blev mycket populär och Chaminade erhöll många viktiga priser. 1913 blev hon, som första kvinnliga tonsättare, upptagen i Légion d’Honneur.
Mer > Chaminade, Cecile
(1804-1875)
Född i Paris som Jeanne-Louise Dumont fick god utbildning i både piano och komposition. Hennes verk var väl spridda under och hon var relativt produktiv med 51 opus. Hon gifte sig med flöjtisten och förläggaren Aristide Farrenc 1821. Hennes kompositioner, av vilka flertalet publicerades av hennes make, innefattar verk för solopiano, flertalet kammarmusikstycken, tre symfonier och tre uvertyrer.
Länk: wikipedia
Noter: Hildegard Publishing Company
Gunilla Lowenstein (1929-1981)
Gunilla Lowenstein föddes 1929 i Uppsala och växte upp i Lund. Efter studenten flyttade hon till England och utbildade sig åren 1954-58 vid Guildhall School of Music till piano- och teorilärare. Hon belönades med skolans kompositionspris 1958. Därefter fortsatte hon sina kompositionsstudier för Mattyas Seiber, som då gällde som den främste förmedlaren av moderna kompositionstekniker i London (han var f ö lärare till en rad framstående kompositörer, bl a Ingvar Lidholm som studerade för honom våren 1954). Mer > Lowenstein, Gunilla
(1879-1964)
Österrikisk tonsättare, dotter till den wiennesiske landskapsmålaren Emil Schindler och fick som barn privat undervisning av sin mor. Alma Mahler är främst känd för sina stämningsfulla solosånger, hon studerade musik för Joseph Labor och tog kompositionslektioner för Alexander Zemlinsky. Hon fick 14 sånger publicerade före 22 års ålder innan giftermålet med tonsättaren Gustav Mahler som förbjöd henne att fortsätta tonsätta. Strax innan sin död gick han dock, efter en äktenskaplig kris, med på att publicera några av hennes sånger och hon kunde fortsätta komponera.
Mer information: alma-mahler.com, wikipedia, tysk wikipedia
 Fannn (1805-1847)
Fanny Hensel var tysk pianist och tonsättare, syster till Felix Mendelssohn-Bartholdy som hon både konstnärligt och mänskligt stod mycket nära. Hennes bror uppmuntrade hennes tonsättande men var emot publicerande av hennes verk. De två syskonen fungerade som bollplank och rådgivare åt varandra. Som barn undervisades hon i piano av sin mor Lea men studerade senare piano för Ludwig Berger och Marie Bigot. Teori och komposition studerade hon för C.F. Zelter.
På 1830-talet blev hon huvudfiguren i en blomstrande musikalisk salong till vilken hon skrev de flesta av sina kompositioner. Hennes sista komposition, sången Bergeslust skrevs den 13 maj 1847, dagen innan hennes plötsliga död till följd av en stroke.
Noter och ev. inspelning se: www.fannyhensel.de
Musikexempel:
Bergeslust
Audio clip: Adobe Flash Player (version 9 or above) is required to play this audio clip. Download the latest version here. You also need to have JavaScript enabled in your browser.
(1839-1884)  Brittisk tonsättare verksam under andra hälften av 1800-talet i skuggan av det viktorianska samhället – då symfonin ansågs allt för maskulin för en ung kvinna. Hon är också känd under sitt gifta namn som Alice Mary Meadows White.
(1858-1944)
Brittisk tonsättare och ledare av suffragetrörelsen. Född och uppvuxen i London studerade i Leipzig för bland andra Carl Reinecke. Där träffade hon exempelvis Dvořák, Grieg och Tjajkovskij. Hon ansåg dock studierna undermåliga och lämnade Leipzig och fortsatte privat för Herzogenberg genom vilken hon träffade Clara Schumann och Brahms. Vid återkomsten till England 1890 framfördes hennes Serenad i D på Chrystal Palace och följande år hadeMässa i D premiär på Albert Hall (Mässan går i samma stil som Brahms Ein Deutches Requiem). Dessa verk etablerade Smyth som den mest framstående kvinnliga tonsättaren i sin tid.
Smythes repertoar innehåller kammarmusik, körverk, symfonier och opereror (mest känd The Wreckers, 1906).
Länk: wikipedia
 (1892-1983)
Fransk tonsättare, medlem av tonsättargruppen Les Six. Tailleferre var den enda kvinnan i Les Six. Hon bytte efternamn i sin ungdom (från Taillefesse) av rädsla för att bli upptäckt av fadern, som vägrat understödja hennes musikstudier. Germaine Tailleferre studerade för bland andra Maurice Ravel.
Länk: wikipedia
 (1759-1824)
Österrikisk tonsättare och pianist. Hon var dotter till den kejserliga sekreteraren och hovrådgivaren till kejsarinna Maria Theresa som hon fick sitt namn efter. Kejsarinnan bekostade en bred musikalisk och generell utbildning vilket innebar att hon fick utbildning av en rad framstående lärare. 1775 framträdde hon som sångerska och pianist i wienesiska konsertsalar och salonger. Hon sägs ha spelat åtminstone 60 sonater och konserter ur minnet. Kompositörer som skrev för henne var bland annat Salieri, Mozart och Haydn.
Mer > von Paradis, Maria Theresia
|
